Förra veckans novell: I ambulansen

Jag gick där på stranden och lät det ljumna havsvattnet skölja över mina bara fötter. Jag såg solen gå ner i horisonten medan den varma luften fick svettpärlorna att ligga sexigt på min nakna bröstkorg. Jag hade nyss avslutet en fantastisk tre-rätters middag alldeles ensam. Det var en skön upplevelse att åka på en kärlekssemester med mig själv. Jag kunde göra precis det jag kände för, just den sekunden. Som nu. Jag tog några springsteg och kastade mig i det varma, salta vattnet. Tog några simtag och bröt vattenytan likt en delfin när jag ställde mig upp i det meterdjupa turkosgröna vattnet. Jag skakade vattnet ur håret samtidigt som jag gick upp på stranden och fortsatte min promenad i den mjuka, vita, varma sanden.

Tidigare under dagen hade himlen öppnat sig och det hade regnat stora droppar under ett par långa timmar. Med min tur så hade de varit just under de timmar som jag bokat en spa-behandling. Så medan jag låg i ett lerbad och när jag fick massage så föll regnet. När min kropp var mjuk och mina muskler nästintill oanvändbara lyckades jag komma ut precis när solen tittat fram igen. Doften av nyfallit regn blandat med strålande sol fick mig att ta ett djupt andetag och bara stanna upp. Det här ville jag minnas med hela min själ.

Jag hade lämnat alla tekniska prylar hemma. Dator, iPad, mp3spelaren. Mobilen hade jag med mig. Men den låg fortfarande nerpackad i resväskan och den var avstängd. Jag behövde vara ensam.

Promenaden på stranden, som var en av många gånger, gjorde mig gott. Den gav mig tid att tänka.  Den gav mig tid att se och känna efter. Livet hade ändrats tvärt precis innan jag åkt ner till paradiseön. Jag hade försökt förtränga hela händelseförloppet av min mammas bortgång, men smärtan i bröstet kom hela tiden tillbaka. Som om någon stod och slog mig i bröstkorgen hela tiden.

Plötsligt låg jag med huvudet i sanden. Med mina egna tankar i huvudet hade jag glömt bort att titta efter var jag gick och hade snubblat på en uppspolad gammal trästock. Smärtan i bröstkorgen ökade medan jag log i sanden. Jag rullade över på rygg men smärtan blev bara starkare. Det varma vattnet sköljde över mig och det kändes som om jag skulle kvävas. Trycket över bröstet ökade samtidigt som det varannan minut svepte varm luft över mig, från ingenstans.    

Plötsligt satte jag mig upp och panikandades ett djupt andetag och skrek utan att få fram ett ljud. Jag var i en ambulans.