Jag måste berätta en sak, som säkert kommer att få dig att tycka att jag är en aningens konstig. Men det står jag för. I mitt huvud, så är mitt liv en musikal. Tänk att ni går ensamma på en trottoar och bara väntar på att alla ska brista ut i samstämmig sång. Därefter så bryter ett dancebattle ut på övergångsstället och bilarnas motorljud håller takten. Att stå och vänta på tunnelbanan med musik i öronen och självkontrollen kräver allt av dig, för att du inte ska börja dansa till beatet som slår i takt med hjärtslagen. Magin när musiken du lyssnar på, spontant, passar in i ditt liv. Som när du åker uppåt i en rulltrappa och sången du hör är: "we're going up, up, up" eller när du är supersugen på att dansa och Whitney sjunger " I wanna dance with somebody".
Magin mellan musiken och texten. Samstämmigheten när texten säger precis det du länge tänkt att du vill skriva ner i en skön harmoni. Utan musik är livet outhärdligt, och jag kan lätt säga att poesin i en fantastisk låt ger mig lust att leva. Lust att le.
Mitt liv är en musikal utan lyckligt slut.
No comments:
Post a Comment