Anna tyckte att jag skulle få ännu en utmaning den här veckan och gav mig början till en text. Då jag inte riktigt lyckas skriva den här veckan, så har jag trots allt lyckats med konststycket att få ihop den här lilla texten...
Vätternstrand i bibelbältet
På det fyrastjärniga hotellbadrummet Vätternstrand i bibelbältet, i det skoningslösa lysrörsljuset,
kom beslutet om slutet för dig och mig. Som ett slag i ansiktet hade hon kallt berättat att hon hade
träffat en annan. Någon som inte var jag. Någon som var så mycket bättre och så mycket
snyggare. Jag stirrade på en fläck på väggen bakom henne och var stum av häpnad. Jag såg hur
hennes mun rörde sig men jag hörde inget ljud. Mitt, eller vårt gemensamma, liv passerade förbi
likt ett x2000 på en raksträcka.
Trots det fulla, i dubbel bemärkelse, dansgolvet möttes våra ögon till ljudet av Rednex's Cotton
Eye Joe. På varsin sida drogs vi till varandra som två magneter. Våra händer möttes och vi
släppte aldrig taget. Jag mindes hennes ögon som en djup, medelhavsblå glitterbrunn som jag
dagligen drunknade i. Hennes hud var lika len som ett rosenblad och lika mjuk som kattungepäls.
På morgonen därpå då de vaknat tätt ihop. Hud mot hud. Hur de aldrig velat släppa taget om
varandra. De hade ätit frukost i sängen, duschat ihop och haft makalöst sex. De hade älskat med
varandra tills de båda utmattat suckat varandras namn medan de föll i varandras armar. Deras
läppar hade passat likt pusselbitar som funnit varandra i mörkret.
Där stod hon. Lika vacker som den dagen deras ögon hade mötts för första gången. Hon
berättade att hon inte längre kände samma kärlek som då. Alla känslor hade övergått i något annat. Hon såg henne i ögonen. Mina var fyllda till bredden av salta tårar från ett krossat hjärta. Hennes var svarta, kalla och arga. Hon kände på korset hon hade runt halsen.
Det var då jag insåg vem hon hade träffat..
No comments:
Post a Comment