Det är roligare att skriva med papper och penna. Det är roligare att skriva med papper och penna på en skakig buss. Det är roligare att skriva med papper och penna på en skakig buss kl halv 4 på morgonen. Det är roligare att skriva med papper och penna på en skakig buss kl halv 4 på morgonen även om man inte kan se vad man har skrivt.
Rom byggdes inte på en dag. Du skriver inte en bok på en vecka. Du blir inte författare på en månad. Men visst skulle man kunna önska. Jag önskar att jag visste vad min bok handlar om. Det kanske låter konstigt. Speciellt när man har skrivit fyra kapitel. Men jag har ingen aning om vad den ska handla om. Jag sätter pennan mot pappret i min nya skrivbok, och då kommer orden. Jag tänker inte. Jag funderar inte. Bokstäverna glider genom mitt blod ut i fingrarna och bildar ord. Orden blir till en mening. Meningarna blir till en text. En text som ska bli en bok. Det är allt jag vet. När jag tröttnat på att inte veta. Då kanske den är klar. Det kanske inte blir en bok. Det kanske bara är en lång text, som för mig, är betydelefull. Då ska jag skriva på den bok jag funderat på att skriva i flera år. Den kommer att bli fantastisk. Jag har ingen handling än. Men jag vet hur den ska skrivas. Det kommer att bli en utmaning. När man möter en utmaning så behöver man tid. Tid är relativt. Tid är något som jag sällan har. Därför sover jag inte. För jag behöver skapa mer tid. Egentligen är jag bättre än Einstein. Han skapade inte tid. Det gör jag.
No comments:
Post a Comment